Idag har Erik Rosenlunds film Sudd premiär i Svensk Kortfilm c/o Folkets Bio. Filmen är en originell och vacker blandning av klassisk svartvit skräckfilm och animation. Filmen har vunnit fler än 20 internationella priser och var även en av öppningsfilmerna på förra Annecy animation festival. För er som är nyfikna och vill se den visas den Kl 18:00 på Zita i Stockholm, helt gratis!
Regissören Erik Rosenlund debuterade som serietecknare redan på högstadiet och gjorde sina första illustrationsjobb strax därpå. Efter att ha bytt fokus till animerad film, har han skrivit, regisserat och animerat sex kortfilmer som alla fått stor internationell spridning. Han har två gånger tävlat i filmfestivalen i Cannes; Spegelbarn nominerades till en guldpalm för bästa kortfilm 2007 och Måste var en av sju tävlande filmer i Kritikerveckan 2003. 2009 regisserade han spelfilm för första gången när spelfilmsdelen av Sudd filmades. Därefter tog det ett år att färdigställa allt arbete med animation och effekter. Så här berättar Erik Rosenlund om tillkomsten av Sudd:
Filmen bygger på en väldigt originell idé, varifrån kom den?
Sömnbrist. Jag gick och lade mig extremt sent när jag skulle resa bort tidigt nästa morgon och premiärvisa min nya animerade film. När jag låg där och tänkte på hur lite jag skulle få sova, fick jag en bild i huvudet av en hand som infekterades av animation. Kanske var den inspirerad av mitt liv och hur animationen tagit över det. Jag hade länge letat efter en idé där jag kunde blanda animation med spelfilm, och jag visste direkt att jag hade fått den. Givetvis blev jag tvungen att gå upp och skriva istället. När jag väl hade idén om hur animationen skulle blanda sig med det filmade materialet, var det som att filmen skrev sig själv.
Det här var ditt första spelfilmsprojekt, vad var den största skillnaden jämfört med att animera?
När jag animerar själv är det ju jag som är skådespelaren, i spelfilm måste jag få en annan person att uttrycka det istället. Man kan inte alls detaljstyra på samma sätt, tvärtom måste man ge skådespelare frihet att göra sin tolkning för att det ska bli bra. I animation kan man arbeta med en scen tills den fungerar som man vill. På en filminspelning måste man som regissör kunna hitta på nya lösningar direkt när något av en anledning inte fungerar. Man måste hela tiden tänka på vad scenen måste åstadkomma, istället för att alltid följa sin ursprungsplan.
Den specialkomponerade musiken är oerhört viktig i filmen. Berätta hur den kom till!
Egentligen finns det två helt skilda skolor hur man jobbar med ljudet i skräckfilm. En där musiken bär hela filmen och skapar alla skräckmoment, och en annan som nästan helt saknar musik och där ljudeffekter används istället. I “Sudd” använder vi båda tillvägagångssätten. Det var en konst att balansera ljudeffekter och musik och bestämma vad som kan dominera i ljudbilden i varje scen. Nyckelordet genom hela arbetet var också balans. Mitt arbete med kompositören Martin Willert bestod mycket i en diskussion om hur stor plats musiken fick ta i varje ögonblick och hur vi skulle arbeta med återkommande teman. En sak som gör musiken så bra är att samma melodier kan var diskreta och dominanta i olika moment av filmen.
Källa: Folkets Bio
